Mer om sporten 2(2)

Sporten börjar växa

Det var i början/mitten av 80-talet som svensk trampolinsport började växa och utvecklas ordentligt. 1983 startades det första riktiga landslaget och året därpå kom tävlingsverksamheten igång på riktigt genom att Svenska Cupen, en serie med fyra deltävlingar om året. Samma år gav Riksidrottsförbundet gav klartecken för de första officiella Svenska Mästerskapen som hölls i Laxå.

Dubbeltrampetten introducerades i Sverige i början av 80-talet, men inte förrän 1986 organiserades den första DMT-tävlingen i landet. DMT är nu en fullvärdig disciplin, likställd trampolin. Disciplinen fick SM-status 1991, samtidigt med synkron trampolin.

De fyra grenarna

Man brukar dela in trampolinsporten i fyra olika grenar; individuell trampolin, synkron trampolin, dubbeltrampett och tumbling (som har stora likheter med truppgymnastikens matta och AG-gymnastikens frisåtende, utövas ännu ej i Sverige). De olika grenarna ställer olika krav på gymnasterna och det är ovanligt att en och samma gymnast utövar alla fyra på tävlingsnivå.

I trampolin gäller det för gymnasten att utföra så stilrena, höga, kontrollerade och svåra övningar som möjligt på den c:a 3 x 5 meter stora trampolinen. Detta ställer höga krav på styrka, smidighet och koordination. Man tävlar i en kvalificeringsomgång med två serier. Varje serie består av 10 olika övningar (hopp) som måste utföras efter varandra. Den första serien innehåller vissa obligatoriska moment, olika svåra beroende på vilken nivå gymnasten tävlar på, den andra valfria serien sätter gymnasten ihop själv, och dessa är i allmänhet betydligt svårare än den första serien eftersom svårighetsgraden räknas in i seriepoängen.

Varje övning har utgångspoäng 1,0 och domarna gör sina avdrag för felaktigheter. Eftersom varje serie består av tio övningar är alltså maxpoängen för stil för en serie 10,0. Övningarna i en serie måste utföras i en följd, utan "mellanhopp". Om gymnasten landar på eller vidrör skydden som täcker fjädrarna, eller landar på tjockmattorna på trampolinens kortsidor så avbryts serien.

De bästa i världen hoppar upp till nio meter högt och en serie (10 övningar) tar 18-20 sekunder. Trampolin är alltså inte bara en väldigt spektakulär gren för åskådarna, det är också en mycket krävande sport för utövarna.

I synkron utför två gymnaster exakt samma övningar på varsin trampolin så samtidigt som möjligt. Trampolinerna står parallelt två meter isär. Gymnasterna måste alltså utföra exakt samma övningar, men de behöver inte skruva åt samma håll. Grunderna vad gäller tävlingsformat och bedömning är desamma som i individuell trampolin. Synkron är en mycket spektakulär gren och ofta mycket uppskattad på tävlingar och uppvisningar.

Dubbeltrampett (eller Dubbel Mini-Trampolin - DMT) är ett mindre redskap ca 1 meter bred och 3 meter lång. Gymnasten springer fram till redskapet gör två övningar (hopp) på redskapet och landar sedan i en landningsmatta. Den stora skillnaden från vanlig trampett är förstås att gymnasten utför två övningar istället för en. De två övningarna, som alltså måste utföras direkt efter varandra, kallas för en kombination. En tävling består av kvalificeringsomgång och finalomgång där gymnasten själv avgör vilka hopp som skall göras. Inga övningar får dock utföras mer än en gång på samma plats i kombinationen. Det ställs höga krav på gymnastens snabbhet och explosivitet, men volt- och skruvteknikernär i stort sett lik den på trampolin och därför är det är vanligt att gymnaster tävlar i båda grenarna. Bedömningen av utförandet är nästan identiskt med den för trampolin, men här har även landningen en avgörande betydelse.

HH/030702 (Källa: Ulf Andersson)


« Tillbaka
©2006-2012 TK Levo | e-post webbmaster | Om webbplatsen